Får man betalt på röda dagar?

Röda dagar, även kallade helgdagar, väcker ofta frågor om rättigheter och lön. Många undrar om man får betalt för dessa dagar, även om man inte arbetar, eller hur det fungerar för timanställda. Svaret varierar beroende på anställningsform och kollektivavtal, och i denna artikel kommer vi att reda ut vad som gäller!

 

Vad är röda dagar?

Röda dagar är allmänna helgdagar som infaller på vardagar och är lediga dagar enligt svensk lag. Exempel på dessa är juldagen, nyårsdagen och midsommardagen. Dessa dagar påverkar ofta arbetsveckan eftersom de flesta anställda inte förväntas arbeta, men vad gäller egentligen för lön?

 

Betalt vid månadslön

Om du har en fast månadslön påverkas inte din lön av röda dagar. Du får samma månadslön oavsett hur många arbetsdagar det är under månaden. Detta beror på att månadslön bygger på en helhetsbedömning av arbetstiden över en längre period, där arbetsgivaren tar hänsyn till både vanliga arbetsdagar och helgdagar.

För dig med månadslön innebär det alltså att du får betalt även för röda dagar, trots att du inte arbetar. Detta gäller oavsett om dagen infaller på en vardag eller en helg, så länge du inte är schemalagd att arbeta.

 

Betalt vid timanställning

För timanställda ser situationen annorlunda ut. Timanställda får vanligtvis betalt för de timmar de arbetar, vilket innebär att om du inte arbetar på en röd dag får du inte heller betalt för den dagen. Detta gäller särskilt för de som har anställningsformer utan garanterade arbetstimmar, där lönen baseras på faktisk arbetad tid.

Men här kan det finnas undantag. Om du arbetar enligt ett schema och den röda dagen normalt skulle vara en arbetsdag för dig, kan vissa kollektivavtal reglera att du får betalt som om du hade arbetat den dagen. Det är därför viktigt att du kontrollerar vad som står i ditt kollektivavtal, då dessa villkor kan variera beroende på bransch och arbetsplats.

 

Ob-ersättning och arbete på röda dagar

Många som arbetar på röda dagar, exempelvis inom vård, omsorg eller detaljhandel, kan ha rätt till extra ersättning för sitt arbete. Detta kallas ofta obekväm arbetstid (ob-ersättning). Denna ersättning är högre än den vanliga timlönen och syftar till att kompensera för att man arbetar när de flesta andra är lediga.

Storleken på ob-ersättningen varierar beroende på kollektivavtal och bransch, men det är vanligt att den är högre på röda dagar än på vanliga helger. Det kan även finnas särskilda regler för vissa dagar som julafton eller nyårsafton, där ersättningen kan vara extra hög.

 

Vad säger lagen?

Enligt svensk lag finns det ingen generell rätt till lön för röda dagar om du inte arbetar. Däremot kan kollektivavtal och individuella anställningsavtal innehålla regler som garanterar betalning även för dessa dagar, särskilt för anställda med fast månadslön.

För timanställda finns som tidigare nämnts oftast ingen lagstadgad rätt till betalning för röda dagar om du inte arbetar. Det är alltså anställningsavtalet och eventuella kollektivavtal som styr vad som gäller i ditt fall. Vissa arbetsgivare kan dock erbjuda ersättning för röda dagar som infaller på schemalagda arbetsdagar, men detta är inte standard.

 

Kollektivavtal och avtalad ersättning

Kollektivavtal spelar en central roll när det gäller lön och ersättning för röda dagar. I många branscher har fackförbund och arbetsgivare kommit överens om att anställda ska få betalt även för de dagar de inte arbetar på grund av helgdagar. Vissa kollektivavtal kan även ge rätt till ersättning för röda dagar om de infaller under en planerad arbetsdag, oavsett om du är timanställd eller har månadslön.

Det är därför viktigt att du har koll på vad som står i ditt kollektivavtal. Saknar du kollektivavtal är det en bra idé att noggrant gå igenom ditt anställningsavtal och fråga din arbetsgivare vad som gäller för röda dagar och lön.

 

Exempel från detaljhandeln och vården

Inom detaljhandeln och vården, där många anställda arbetar oregelbundna tider, är det vanligt med ob-ersättning för arbete på röda dagar. Ett exempel är en timanställd butikssäljare som får extra ob-tillägg när de jobbar på exempelvis juldagen. Det kan vara värt att notera att vissa dagar, som påskafton eller midsommarafton, inte alltid räknas som röda dagar enligt lagen, även om arbetsgivare ändå kan välja att ge ledigt eller extra ersättning.

För personal inom vården är det också vanligt att arbeta under röda dagar, eftersom vården är en bransch som måste fungera året runt. Här kan ob-tillägg vara betydligt högre på röda dagar än vanliga arbetsdagar, vilket gör det ekonomiskt fördelaktigt att arbeta dessa dagar, trots att de flesta är lediga.

 

Det gäller vid röda dagar

Om du har en fast månadslön får du normalt sett betalt även för röda dagar, eftersom din lön är baserad på ett genomsnitt över hela året. Timanställda får däremot bara betalt för de timmar de faktiskt arbetar, men det kan finnas undantag beroende på kollektivavtal och anställningsavtal.

För arbete på röda dagar kan det finnas rätt till ob-ersättning, som kan ge extra lön utöver den ordinarie timlönen. Kontrollera alltid vad som gäller i ditt avtal eller kollektivavtal för att vara säker på dina rättigheter!